Regeringen beslutade den 27 april 2017 att tillsätta utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. Till särskild utredare utsågs Pam Fredman.

Utredaren ska göra en samlad översyn av univer­si­te­tens och högskolornas styr­ning, inklusive resurstill­delning. Utredaren ska lämna för­slag för styr­ningen av de stat­liga läro­sä­tena. Syftet är att ut­veck­la styrningen så att den effek­tivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av värl­dens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kun­skaps­nation, där hög­kvali­tativ forskning, högre utbildning och innovation leder till sam­hällets utveckling och välfärd, närings­livets konkurrenskraft och svarar mot de sam­hälls­ut­ma­ningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Ovanstående är inledningen till hela direktivet, dir 2017:46, (på 14 sidor). Uppdraget skulle enligt direktivet redovisats senast den 3 december 2018. Utredningstiden har sedan förlängts (U 2017:05). Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 februari 2019.

Utredningen har arbetat öppet och på http://www.sou.gov.se/utredningen-om-styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten/ redovisas inspel från lärosäten, organisationer m.fl. Där finns också utredningens preliminära förslag. Där sägs bl.a.

• Ansvarsfördelningen mellan regering och lärosäten behöver tydliggöras så att politiska prioriteringar styr på en övergripande nivå medan lärosätena ansvarar för hur olika mål nås, med utgångspunkt i de akademiska kärnvärdena, högskolans samhällsansvar och hög kvalitet i verksamheten.
• Högskolans hela uppdrag bör behandlas i en sammanhållen process som också tillvaratar lärosätenas olika förutsättningar och profiler.
• Det behövs en långsiktighet både i regeringens styrning och prioriteringar och i lärosätenas arbete.

Speciellt behandlas överenskommelser, kompetensutveckling och resursfrågor i separata bilagor, vilka nås på webbadressen ovan.

Några av förslagen.

• Första steget består i framtagande av en samlad proposition för högre utbildning och forskning. Denna process ska bygga på myndigheters och andra aktörers analyser och inspel. I denna process ingår att de anslagsförändringar som propositionens förslag leder till finns med i den budgetproposition som föregår propositionen.
• Kommande steg gäller översättning av propositionen till lärosätesspecifika överenskommelser. Detta arbete inleds med ett direktiv från regeringen och följs av ett lärosätesinternt arbete och dialog mellan lärosätet och departementet. Regeringens beslut fattas med regleringsbrev.
• Tredje steget består av en halvtidsdialog som utgör en avstämning av överenskommelserna och lärosätenas måluppföljning. Underlaget från denna process utgör ett av underlagen till kommande proposition. Fyraårsperioden avslutas med samlad uppföljning av överenskommelsen som underlag till kommande överenskommelse.

Max Kesselberg
Sektionen fysik och samhälle